lördag 30 juni 2012

Efterskalv av Arne Dahl

Den nionde i serien!

Handling: År 2005. Augusti. Terrorismen har kommit till Sverige. Det är i alla fall så det verkar när en tunnelbanevagn sprängs i Stockholm och människor dör. När dessutom en terrorgrupp som visar sig bestå av invandrargrabbar tar på sig dådet tycks det glasklart att det finns aktiva terroristceller i det alltmer trängda Skandinavien. Men smällen har efterskalv, många efterskalv, och med på ett hörn i den stora utredningen finns Rikskriminalpolisens speciella enhet för våldsbrott av internationella art, mer känd som A-gruppen.

Den här håller samma nivå som de tidigare om inte högre i vissa avseenden. Något som är positivt är att de inte utgår från tre olika fall som råkar bli ett utan här jobbar alla med tunnelbanesprängningen. Något som är negativt är lite privata svaga kopplingar till fallet som jag tycker är helt onödiga. Det sänker trovärdighetsnivån för mig men jag vet att vissa tycker om sånt här i böcker.

Annars är boken spännande och man vet inte riktigt vad eller vilka som ligger bakom. Allt är inte vad det ser ut att vara.

Det tråkiga är att jag börjar närma mig slutet av serien. Som jag har förstått det finns det elva böcker med A-gruppen och därefter finns det två(?) böcker i en ny konstellation (Viskleken mm). Däremot har jag läst dem i ett högt tempo men kommer nu pausa ett tag eftersom jag lånat tio böcker från biblioteket och köpt på mig en del senaste månaderna som fortfarande är oläst.

tisdag 26 juni 2012

Gårdagens stora bokskörd


Igår när jag ändå skulle till vårt centrum för att hämta ut ett bokpaket från Adlibris passade jag på att besöka vårt bibliotek som hade kvällsöppet . Det slutade med fem böcker från Adlibris och åtta böcker från biblioteket med lånetid till 31 augusti. Åh, vad jag ska läsa under semestern som närmar sig med stormsteg - bara åtta arbetsdagar kvar! Det jobbiga är att jag redan har ett gäng olästa böcker hemma som jag verkligen vill och har tänkt läsa under semestern... Ja, ja, det löser sig och just nu känner jag mig rik så har så mycket oläst framför mig!

lördag 23 juni 2012

Blå dahlia av Nora Roberts

En klassisk romantisk lättläst roman

Handling: Tillsammans med sina två små livliga söner flyttar den unga änkan Stella tillbaka till sina barndomstrakter i södra USA. Här har hon fått både bostad och jobb på det anrika Harper Handelsträdgård. Hon avskräcks varken av huset eller av dess ägarinna; den stentuffa Roz Harper. I närheten bor också den oborstade men snygge landskapsarkitekten Logan Kitridge. Snart inleder Stella och Logan en het romans. Men det finns någon som inte är glad åt deras kärlek... Ett kvinnligt andeväsen stör ofta Stellas nattsömn. Kan det vara någon som tidigare bott på Harpers Handelsträdgård? Vad har hon för ett förflutet som inte lämnar henne någon ro?

Här vet man precis vad man får. Romantik, känslor, förutsägbart slut, en fantastisk kringmiljö och lite övernaturlighet. Precis som i flera andra romantiska trilogier av Nora Roberts. Just den här är den första delen om kvinnorna på Harpers Handelsträdgård.


Som jag skrivit i flera andra inlägg har det varit rätt hektiskt senaste tiden huvudsakligen på jobbet vilket gjort att koncentrationen inte varit den bästa. Och vad passar bättre då än spännande deckare eller lite mer romantiska böcker som den här?

Mörkertal av Arne Dahl

Den åttonde delen om A-gruppen.

Handling: En försommardag försvinner fjortonåriga Emily spårlöst i de ångermanländska skogarna. Hon är där på klassresa och eftersom man sett mystiska baltregistrerade bilar i trakten kallar man in A-gruppen - Rikskriminalens speciella enhet för våldsbrott av internationell art. 


Ungefär samtidigt i Stockholm gör en hantverkare ett häpnadsväckande fynd i en grop i Gamla stan. Och på en parkbänk på Söder hittas en man med halsen avskuren. De tre händelserna visar sig hänga ihop och spåren leder mot ett nätverk av mänskliga perversioner som sträcker sig både bakåt i historien - och ut i världen via internet...

Den här följde det klassiska mönstret i Arne Dahls böcker, tre olika fall som blir ett och som hamnar hos A-gruppen eller någon i dess närhet. Det är lite mer fokus på några av medlemmarna men inte så djupt den här gången. Läsandet flöt på bra men fångar mig inte helt och blir aldrig riktigt spännande.

torsdag 7 juni 2012

Från andra sidan graven av Simon Beckett

En riktig sträckläsarbok!

Handling: Vid första anblicken kunde det ha varit vad som helst - en sten, en trädrot, en växt av något slag. Men ur hedens fuktiga jord stack resterna av en hand upp, benen blänkte vita.

Det har nu gått åtta år sedan kroppen av en ung flicka hittades begravd ute på den ödsliga Dartmoorheden. Polisen var helt säker på att hon var ännu ett av våldtäktsmannen och seriemördaren Jerome Monks tonårsoffer. Monk erkände till slut och sattes bakom lås och bom. Rättsantropologen David Hunter och de andra i teamet ansåg fallet vara löst.
En morgon ringer det på David Hunters dörr. Där står kriminalpolis Terry Connor, en av dem som jobbade med Monkfallet. Han berättar att Monk har lyckats rymma från anstalten. Monk verkar nu ha siktet inställt på hämnd och hans måltavla är alla som ingick i teamet för åtta år sedan. Motvilligt låter Hunter sig övertalas att på nytt engagera sig i fallet. Snart upptäcker han att inget egentligen är som de en gång trodde. Under den gastkramande jakten blir Hunter alltmer osäker på vem han egentligen kan lita på. 


Det här är Simon Becketts fjärde bok om David Hunter. Av någon anledning föll inte förra mig helt i smaken trots att även den sträcklästes. Men det var lite för mycket saker jag störde mig på i den. I den här går det bättre. Visserligen har jag svårt för böcker där huvudpersonen i bok efter bok blir en måltavla för en brottsling. Det blir lite för mycket av det goda för mig då. Och läser man baksidestexten så inser man att även den här boken är det. Men nivån fungerade för mig. 


Simon Becketts böcker är kanske inga fempoängare men jag har alltid gillat böcker med rättsläkare eller som här rättsantropologer eller liknande som huvudpersoner. Andra (gamla och nya) favoriter är Patricia Cornwell (som jag visserligen slutat läsa), Kathy Reichs (har läst de som översatts), Elly Griffiths och Elias Palm. Har jag missat någon som jag också borde läsa?

söndag 3 juni 2012

Allt för Frankie av Maeve Binchy

En härlig äkta irländsk roman!

Handling: Emily kommer till Irland för att söka sina rötter och hamnar hos sin farbror och faster på St Jarlath's Crescent i Dublins förorter. Emily sätter igång med att styra och ställa och lägga sig i sina släktingars liv och inte nog med att de låter henne hållas: de blir rent av tacksamma! Emily får minsann att göra, för farbror Charlie har precis blivit uppsagd från sitt jobb som portier på det stora hotellet, faster Josie orkar inte med takten i kexfabriken längre men värst av allt har kusin Noel det. Han smygsuper för att klara av tristessen i vardagen och har precis fått veta att han ska bli far, resultatet av ett one-night-stand som gick i rusets tecken. Stora problem att tackla för någon som precis fyllt 35 år men som fortfarande bor hemma hos mamma och pappa.

Med sin amerikanska inställning får Emily saker och ting att börja hända. Tack vare henne skriver Noel in sig hos AA, börjar studera på kvällstid och bestämmer sig för att flytta hemifrån för att uppfostra dottern Frankie på egen hand. Men vägen fram till nykterhet, yrkesutbildning och föräldraskap blir naturligtvis inte spikrak och vi får följa Noels mödosamma kamp när han stångas med oförstående och fördomsfulla socialarbetare och misstänksamma arbetsgivare samtidigt som han försöker pussla ihop sitt liv som ensamstående förälder.

Till sin hjälp har Noel förstås Emily och föräldrarna men också ett helt batteri av grannar och vänner från St Jarlath's Crescent som vi känner igen från tidigare Binchy-romaner: sjukhusprästen fader Flynn, nyutexaminerade läkaren Declan Caroll, cateringkvinnan Katie Scarlet och många fler. Ett särskilt hjärteknipande porträtt blir det av Stella Dixon, den unga kvinnan som är mor till Noels barn och som lider av obotlig cancer.



Det här var en perfekt bok en regnig helg då jag behövde koppla av från jobbtankar. Den är mysig, den är sorglig, den inger hopp, den visar att om man bryr sig om andra kan man få mycket tillbaka.

Jag har läst flera böcker av Maeve Binchy och får här glädjen att återse gamla bekanta. Det ökar på mysighetskänslan men det är inga problem att läsa dem i oordning heller.

Journal 64 av Jussi Adler-Olsen

Jussi Adler-Olsens fjärde bok.

Handling: Fram till för bara 40 år sedan skickades missanpassade kvinnor till Kvinnohemmet på ön Sprogø för att glömmas bort. Grymhet, tvång och förnedring tillhörde vardagen på den lilla isolerade ön utanför Danmarks kust. För vissa innebar livet på ön oinskränkt makt, men för de flesta en fruktansvärd misär. Dit kom Nete Hermansen, och hon lyckades även ta sig därifrån. Trodde hon. 

En dag hinner hennes förflutna ikapp henne och det blir inledningen på en av Avdelning Q:s hittills svåraste utredningar. Vad döljer hennes förflutna? Vad hände egentligen med henne? Vart försvann människorna runt henne? Och vem låg bakom?

Manad av sina envisa assistenter, Assad och Rose, börjar Carl Mørck att arbeta med det gamla fallet. Snart går det upp för den lilla gruppen att fallet blott är en liten del av något mycket större. Det handlar om övergrepp av det värsta slaget och det pågår fortfarande. Samtidigt har Carl egna problem på det privata planet. Ett annat fall har nämligen blivit aktuellt, en gammal mordutredning från 1978 där Carls farbror drunknade under mystiska omständigheter. Utredningen lades ner i brist på bevis, men det fanns två huvudmisstänkta: kusinerna Ronny och Carl Mørck.



Precis som de tre tidigare är Jussi Adler-Olsens fjärde bok spännande och välskriven. Trots det blir jag inte totalt tagen av historien som jag blev av första och tredje boken. Det kan ha att göra med att jag inte haft riktigt läsro senaste tiden på grund av att det varit mycket både på jobbet (i synnerhet) och hemma. Eller för att det hände så mycket olika saker i boken att det blir lite splittrat, i synnerhet som jag bara kunnat läsa kortare stunder åt gången.

Den här gången får man veta lite mer (med betoning på lite) om Rose men Assad är fortfarande ett oskrivet kort. Sakta, sakta händer det saker i Carl Mørcks privatliv och i fallet som gjorde hans kollega förlamad. Men mycket återstår och jag längtar trots allt mycket efter nästa bok.